Göteborgs funktionsstöd väntas gå 75 miljoner kronor back under 2026. Nu har nämnden beslutat om en sparplan med tyngdpunkt på personalkostnader. Liberalerna ville återremittera ärendet för att få tydligare besked om konsekvenserna för brukarna och hur ekonomin ska bli hållbar på längre sikt.
För människor som behöver stöd i vardagen är trygghet, kontinuitet och personal med rätt kompetens avgörande. När Göteborgs Stad ska minska kostnaderna inom funktionsstödet måste politiken kunna visa hur dessa behov ska säkras.
Liberalerna delar bedömningen att underskottet behöver hanteras. Men nämnden behöver också kunna bedöma om besparingarna är realistiska och vilka konsekvenser de får.
– Vi är oroliga för att det här kommer påverka brukarna, säger Johanna Törnebohm (L), ersättare i nämnden för funktionsstöd, till Göteborgs-Posten.
Liberalernas frågor visar osäkerheten i sparplanen
Inför beslutet ställde Liberalernas Torbjörn Brandhill och Johanna Törnebohm skriftliga frågor om hur besparingarna hade beräknats. Hur mycket var redan uppnått, och hur mycket var förväntningar på årets sista månader?
Förvaltningens svar visar att beloppen i huvudsak är förväntade besparingseffekter. Anpassningar av bemanningen ska exempelvis ge 33 miljoner kronor. Inriktningen är att kraftigt minska övertidskostnaderna och ungefär halvera kostnaderna för timavlönad personal.
Förvaltningen beskriver uttryckligen dessa 33 miljoner som ett besparingsmål. Utfallet beror på hur snabbt förändringarna kan genomföras och hur mycket kostnaderna kan minska med bibehållen kvalitet och arbetsmiljö.
För Liberalerna är det en central skillnad. Ett besparingsmål behöver följas av ett underlag som visar hur det ska nås och hur stödet till den enskilde ska fungera under tiden.
Brukarnas trygghet måste kunna följas upp
Förvaltningen bedömer att mindre övertid och färre timvikarier kan bidra till bättre arbetsmiljö och ökad kontinuitet. Samtidigt omfattar planen minskat antal årsarbetare och möjligheten att hålla brukarnära tjänster eller enstaka arbetspass vakanta där det bedöms möjligt.
Det gör det särskilt viktigt att redovisa de samlade konsekvenserna. För den som behöver stöd måste bemanningen fungera i praktiken, varje dag.
Liberalerna ville därför, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Demokraterna, återremittera ärendet med krav på tydligare besked om:
- Ekonomin: Vilken effekt väntas varje åtgärd ge, och bedöms åtgärderna täcka hela underskottet?
- Verksamheten: Hur påverkas brukare, kvalitet, kontinuitet och personalens arbetsmiljö?
- Långsiktigheten: Vilka besparingar gäller enbart 2026, vilka består under 2027 och hur ska de bakomliggande kostnadsproblemen hanteras?
Ekonomin behöver hålla även efter årsskiftet
I sparplanen ingår både förändringar av den löpande verksamheten och åtgärder av mer tillfällig karaktär. Exempelvis skjuts vissa lokalanpassningar fram till 2027. Kostnader som bokades upp 2025, men som inte längre bedöms uppstå, återförs också.
Sådana åtgärder kan förbättra årets resultat. De visar däremot inte i sig hur verksamhetens återkommande kostnader ska finansieras framöver.
Johanna Törnebohm efterlyser i GP långsiktiga och hållbara effektiviseringar som skyddar den brukarnära verksamheten. Liberalernas krav är att nämnden ska få en tydligare bild av hur förvaltningen ska lösa de strukturella problemen.
Nämnden godkände sparplanen och beslutade även att begära kommunstyrelsens tillstånd att använda 33 miljoner kronor av så kallat eget kapital om åtgärderna inte får önskad ekonomisk effekt före årets slut. Det framgår av Göteborgs Stads sammanfattning av mötet.
Begreppet kan ge intryck av att nämnden har sparade pengar att ta av. I praktiken handlar det om att begära ett tillfälligt ekonomiskt utrymme från kommunstyrelsens centrala buffert. Den bufferten är mindre än nämndernas sammanlagda egna kapital, och kommunstyrelsen måste pröva begäran.
Det är därför ännu inte säkerställt att funktionsstödet får dessa 33 miljoner kronor. En begäran om extra utrymme ersätter heller inte behovet av en långsiktig plan för att hantera verksamhetens återkommande kostnader.
Viktiga utbildningar ska genomföras
Liberalerna frågade också hur nödvändig kompetensutveckling ska säkras när förvaltningen begränsar utbildningar och konferenser.
Förvaltningen svarar att utbildningar i systematiskt kvalitetsarbete, lex Sarah och patientsäkerhet undantas från restriktionerna och ska genomföras enligt plan. Även flera andra kompetenshöjande insatser ska fortsätta.
Det är ett viktigt besked. Arbetet med att åtgärda kvalitetsbrister måste kunna fortsätta samtidigt som ekonomin hanteras.
För Liberalerna hör ekonomiskt ansvar och ett tryggt funktionsstöd ihop. Göteborg behöver en ekonomi som håller över tid och en verksamhet där människor kan lita på att de får det stöd de behöver.
Frågor och svar om funktionsstödets sparplan
Hur stort är det väntade underskottet?
Prognosen för Göteborgs funktionsstöd är ett underskott på 75 miljoner kronor för 2026 före åtgärdernas förväntade effekt.
Vad innebär sparplanen?
Planen omfattar bland annat minskade kostnader för bemanning, övertid och timvikarier, inköpsrestriktioner och åtgärder inom köpta insatser. Även vissa oanvända bidragsmedel ingår.
Varför ville Liberalerna återremittera ärendet?
Liberalerna ville ha tydligare beräkningar, en bättre redovisning av konsekvenserna för brukare och personal samt besked om hur de bakomliggande kostnadsproblemen ska lösas.
Stoppas utbildningar om lex Sarah och patientsäkerhet?
Nej. Förvaltningen har i sitt svar på Liberalernas frågor uppgett att dessa utbildningar, liksom utbildning i systematiskt kvalitetsarbete, ska genomföras enligt plan.