Med anledning av GPs skriverier om Axel Darviks bostad.

GP skriver idag om det hus och föreningen Liberalernas kommunalråd bor i, med anledning av detta kommenterar Axel Darvik publiceringarna.

Har stämt av hanteringen med ordförande i föreningen som fått protokollet. Föreningen har inte beställt något annat än det som finns i bygglovet. Byggföretaget som byggt huset behöver hantera avvikelser från beställningen, säger Axel Darvik till GP.

GP har sedan tidigare skrivit om den bostadsrättsförening som Axel är medlem i, läs vidare:

Det har varit en lång och mödosamprocess för att bygga ett hus på tomten. Styrelsen för föreningen har i alla delar skött detta rätt till punkt och prickar. Som en i styrelsen har jag agerat så att vi fullt ut tagit det ansvar som ligger på oss. GP:s reportage bygger på att det finns personer som har en annan bild, bland annat de som är avundsjuka på att de inte fick möjligheten att bygga ett hus i centrala stan samt politisk motståndare i andra partier. Det finns säkert fler som tycker jag är obekväm.

Jag har valt att vara en offensiv politiker som vill få saker uträttat. Jag står för öppenhet och transparens. Viljan att göra rätt måste vara större än rädslan att göra fel. Detta innebär också att man får motståndare som gärna vill att jag tystas ner eller framställs i dålig dager. Ett effektivt sätt kan vara att genom olika indicier försöka skada förtroendet.

Föreningen har byggt ett hus enligt den markanvisningen man fick 2016. Innan dess hade vi ansökt om att få köpa tomten men fick avslag. Fastighetskontoret undersökte om det fanns andra tomter för ett pilotprojekt men redovisade att dessa skulle läggas ut succesivt genom öppen annonsering.  Fastighetskontoret har flera gånger följt upp, kontrollerat och godkänt köpeavtal/genomförandeavtal. Rollfördelningen är sådan att föreningen beställt bygget. Byggföretaget ska ha utfört byggnationen enligt bygglov och inom de toleranskrav som finns i plan och bygglagen. Kontrollansvarig har kontrollerat att bygget är korrekt utfört enligt gällande bygglov med sedvanlig mätnoggrannhet och ansvarat för att skickat in ritningarna till kommunen. Byggnadsinspektören har inspekterat huset och godkänt kontrollen. Om något fel konstateras har föreningen(beställaren) rätt att kräva att detta korrigeras men annars kan man inte kräva att något åtgärdas. GPs reporter har ställt frågor om takhöjden på loftet men ingen tillräckligt stor avvikelse har hittills konstaterats som föranlett att föreningen behövt kräva från byggföretaget att något ska rättas till. Att bygga ett hus är ingen exakt vetenskap och avvikelser på några centimeter är en felmarginal som byggföretaget får hålla sig inom.

Den nämnda lägenheten har hela tiden varit ca 125 kvm men i kontrollmätning så klassades en del av ytan under snedtaket på loftet som boarea. Boarea är inte reglerat i bygglovet som det står i artikeln utan endast höjden.

Föreningen har inte fått något påpekande från SBK om att någon del av huset strider mot lovet. Ansvaret för att uppfylla bygglovet ligger för övrigt inte på föreningen utan byggbolaget enligt PBL. Om byggnaden inte får godkänt (vilket vi fått) så kan beställaren kräva att bristerna korrigeras. Hittills har föreningen fått beskedet att huset byggts inom de toleransnivåer som finns i lagstiftningen. Den principiella frågan har ställts till rådgivningen för SBK i Göteborg och samma fråga även till SBK i Stockholm. Båda har svarat att en sådan avvikelse inte är av betydelse och utan att uttala sig om det specifika fallet så ser det inte att det finns någon anledning för beställaren att agera på något sätt.

Noggrannhet vid mätning definieras av Boverket så här i https://www.boverket.se/…/exempel-pa-reglering-av… – sid 79

”Noggrannhet vid mätning

Varken i nuvarande och eller i äldre bestämmelser finns det fastlagt vilken noggrannhet som ska gälla vid mätning av en byggnads höjd och vid tillämpning av bestämmelser om våningsantal. Mätnoggrannheten avgörs därför från fall till fall ute i kommunerna både i ärenden om bygglov och vid mätning av uppförda byggnader i tillsynsärenden. Det som ligger till grund för nuvarande rättspraxis är ett uttalande i förarbetena till ÄPBL, där det står: ”…t. ex. en byggnadshöjd mot denna bakgrund måste anses planenlig inom en marginal på några decimeter.” (prop. 1989/90:37 s.55).”

Att GP väljer att publicera en sådan här historia är en tråkig baksida av politiken. Det är anmärkningsvärt att artikeln dessutom innehåller ett antal faktafel som journalisten inte bemöda sig att korrigera trots påpekanden. Det är valrörelse nu och jag kan bara beklaga att det blir smutsigt på det här sättet.