Darvik (L) kritiserar återvandringsbidraget
och markerar mot symbolpolitik i Göteborg
Lördag 6 december 2025
När SD, M och KD ville förtydliga att Göteborgs förvaltningar ska föra dialog med regeringens samordnare för återvandring valde Liberalernas Axel Darvik att rösta nej. Beslutet har väckt reaktioner – men för Darvik handlar det om sakpolitik, respekt för tjänstemannarollen och en kritik mot ett återvandringsbidrag som blivit alldeles för högt.
Liberalt ställningstagande i en laddad fråga
Debatten om återvandringsbidraget intensifierades när det rödgröna styret tackade nej till regeringens informationsmöte. SD svarade med ett yrkande om att ge förvaltningarna ett särskilt mandat att föra dialog med den nationella samordnaren – ett förtydligande som både Liberalerna och styret bedömde som onödigt.
– Det är upp till varje förvaltning att avgöra om man vill ha den dialogen. Det här har blivit en olycklig polarisering, säger Axel Darvik.
Darviks besked är inte ett avståndstagande från samarbeten i politiken, utan en markering mot att införa beslut som inte förändrar något i praktiken. Förvaltningarna har redan mandat att prata med staten.
Kritiken mot återvandringsbidraget: ”Beloppet är alldeles för högt”
Det som fått allra störst uppmärksamhet är Darviks kritik av det höjda återvandringsbidraget.
– Jag tycker att det är för mycket pengar som man ger till återvandring, säger Axel Darvik till GP.
Här kommer en tydlig liberal princip till uttryck:
Skattepengar ska användas ansvarsfullt, och bidrag ska inte vara den centrala metoden i migrationspolitiken.
Liberalerna i Göteborg fokuserar på att stärka språket, arbetslinjen och egenmakten – inte på att öka ekonomiska incitament för att lämna landet. Detta är helt i linje med partiets valmanifest, där integration bygger på utbildning, jobb, jämställdhet och motverkande av parallellsamhällen.
För Axel Darvik är det därför naturligt att markera mot ett bidrag som saknar rimlig proportion och inte stärker stadens integrationsarbete.
Samarbeten är möjliga – men sakpolitik avgör
I den politiska diskussionen har röster lyft frågan om huruvida Liberalernas agerande innebär en spricka inom Tidösamarbetet. Men för Darvik är logiken enkel:
Liberalerna har inga röda linjer mot något parti inför valet – men vi har tydliga sakpolitiska linjer.
Den principen innebär två saker:
- Liberalerna är öppna för samarbete i ett framtida styre, även med SD.
- Varje ställningstagande avgörs i sak – inte av partifärg.
Just därför är det inte motsägelsefullt att Liberalerna samarbetar med SD i många frågor, men ändå röstar emot deras yrkande här.
Det handlar inte om avståndstagande, utan om att yrkandet inte tillförde något och riskerade att politisera tjänstemännens arbete.
Respekt för förvaltningen – en grundbult för Liberalernas reformagenda
Göteborgs stad har under lång tid kämpat med tystnadskultur, parallellsamhällen och bristande tillit mellan politiken och tjänstemannaorganisationen. Att lägga på ett politiskt ”mandat” om vem förvaltningen får tala med riskerar att bidra till ytterligare otydlighet.
Liberalerna har tvärtom gjort det till en central reform att:
- stärka tjänstepersonernas oberoende,
- skapa tydligare styrning och ansvar,
- riva murar mellan myndigheter och verksamheter,
- öka transparensen och minska symbolpolitiken.
Dessa målsättningar uttrycks tydligt i valmanifestet, där ett öppet, transparent och professionellt Göteborg är en förutsättning för att bryta segregation och kriminalitet.
Darviks nej-röst är därför konsekvent med Liberalernas långsiktiga linje.
FAQ
Röstade Liberalerna emot Tidöpolitiken?
Nej. Liberalerna gör enskilda bedömningar i varje fråga. Här saknade yrkandet sakpolitisk effekt.
Har Liberalerna röda linjer mot SD?
Nej. Men Liberalerna röstar alltid efter sina värderingar och egna politiska prioriteringar.
Varför motsatte sig Darvik SD:s förslag?
För att förvaltningarna redan har mandat att föra dialog med staten och yrkandet var symboliskt.
Varför kritiserar Liberalerna återvandringsbidraget?
För att beloppet blivit för högt och inte stärker integrationen eller arbetslinjen.