Karlastadsaffären handlar inte om en enskild person eller familj. Den handlar om hur Göteborgs kommun och den kommunala allmännyttan har hanterat göteborgarnas pengar.
Det kommunala bolaget Förvaltnings AB Framtiden har genomfört en affär på omkring en miljard kronor. Affären innehåller ett ovanligt återköpsvillkor, omfattande ekonomiska risker och frågor om statsstöd som inte utreddes tillräckligt innan beslutet fattades. Det är dessa frågor Liberalerna vill ha svar på.
En affär på omkring en miljard kronor
Det kommunala bolaget Framtiden Ab förvärvade byggrätter omfattande omkring 151 000 kvadratmeter.
Cirka 36 000 kvadratmeter, i kvarter 3 och 4, köptes fullt ut och var tänkta att ge plats för 300–400 bostäder. I ytterligare fyra kvarter köpte Framtiden 74 procent, medan säljarna behöll 26 procent.
Den totala köpeskillingen uppgick till omkring en miljard kronor.
Olika bolag och ägarstrukturer måste hållas isär, men huvudfrågan kvarstår: Var affären ekonomiskt och juridiskt tillräckligt utredd innan Göteborg band upp omkring en miljard kronor?
En ovanlig återköpsoption
Säljarna fick samtidigt en ensidig rätt att fram till september 2027 köpa tillbaka de fyra kvarter där Framtiden inte köpte hela ägandet. Priset räknas upp med endast halva konsumentprisindex.
Villkoret motsvarar inte en normal marknadsmässig finansiering.
Den externa granskaren Cirio konstaterade att återköpsoptionen var så ovanlig att transaktionen, tillsammans med övriga omständigheter, skulle kunna betraktas som ett lån till säljarna. Om marknaden stiger kraftigt kan säljarna köpa tillbaka till ett pris som ligger under marknadsvärdet. Om marknaden faller kan de avstå, medan Framtiden sitter kvar med risken.
Omkring 70 procent av köpeskillingen avsåg dessutom byggrätter som Framtiden inte hade något långsiktigt intresse av att äga.
Det innebär att kommunen inte bara har köpt byggrätter. Kommunen har också tagit på sig en betydande marknadsrisk och gett säljarna en möjlighet att välja den ekonomiskt mest fördelaktiga vägen.
Statsstödsfrågan utreddes inte tillräckligt
En av de allvarligaste invändningarna gäller EU statsstödsregler.
Enligt Cirios granskning var statsstödsfrågan uttryckligen undantagen från Mannheimer Swartlings juridiska genomgång. Någon intern jurist eller extern statsstödsexpert gjorde inte heller en fullständig bedömning innan affären ingicks.
Slutsatsen att EU statsstödsregler inte var tillämpliga drogs i stället av Framtidens vd och ekonomichef.
Cirio kunde inte utesluta att upplägget innebar ett gynnande av en enskild aktör. Samtidigt var centrala värderings- och riskunderlag maskerade, vilket hindrade granskaren från att göra en fullständig marknadsvärdesbedömning. Det innebär att de uppgifter som är avgörande för att bedöma affärens fortfarande inte är offentliga.
Det betyder inte att olagligt statsstöd redan är bevisat. Men det betyder att en central juridisk fråga inte blev tillräckligt utredd innan affären genomfördes.
Upphandlingsmyndigheten framhåller att samtliga delar av en sådan transaktion måste vara marknadsmässiga. Om en ekonomisk fördel utgör olagligt statsstöd ska fördelen som huvudregel återkrävas med ränta.
Är 8 000 kronor per kvadratmeter marknadsmässigt?
I debatten har det hävdats att cirka 8 000 kronor per kvadratmeter, inklusive exploateringskostnader, var ett mycket lågt pris. Samtidigt har det framförts att de helägda byggrätterna i dag skulle kunna vara värda omkring 14 000 kronor per kvadratmeter.
Om byggrätterna verkligen är värda så mycket bör det gå att visa genom en oberoende och transparent värdering.
En seriös bedömning måste väga in:
- återköpsoptionens ekonomiska konsekvenser,
- samägandet i de fyra kvarteren,
- exploateringskostnader och kvarvarande åtaganden,
- finansieringskostnader,
- tidsåtgången innan bostäder kan färdigställas,
- samt risken att säljarna endast utnyttjar återköpsrätten om det är ekonomiskt fördelaktigt för dem.
Kostnaderna är redan verkliga
De 300–400 bostäder som användes som motiv för förvärvet har ännu inte färdigställts.
Under tiden kostar innehavet pengar. Enligt årsredovisning för 2025 uppgick det kommunala bolagets räntekostnader till 21,9 miljoner kronor under året. Året före var motsvarande kostnad 17,5 miljoner kronor.
Det är pengar som hade kunnat användas till bostäder, underhåll och andra angelägna behov i allmännyttan.
Allmännyttans uppgift är att bygga och förvalta bra bostäder med rimliga hyror. Den ska göra sunda och långsiktiga affärer, men inte ta på sig risker som i praktiken innebär att kommunen finansierar privata aktörers möjligheter att avvakta och välja.
Beslutet måste tåla granskning
Beslutet i Framtidens styrelse var enhälligt. Men det förändrar inte det grundläggande problemet: beslutsunderlaget var inte tillräckligt för en affär av den här omfattningen.
I efterhand står det klart att styrelsen borde ha krävt en oberoende helhetsvärdering, bättre riskanalys och en extern juridisk prövning av statsstödsfrågan innan beslutet fattades.
Ett enhälligt styrelsebeslut gör inte bristfälliga underlag bättre. Stadsrevisionen riktade senare en erinran mot styrelsen och vd. Cirio bedömde dessutom att affären var av sådan principiell betydelse och ekonomisk omfattning att kommunfullmäktige borde ha fått ta ställning.
Det är en tydlig signal om att beslutsprocessen inte höll den nivå som göteborgarna har rätt att kräva när kommunen gör affärer i miljardklassen.
Vid ett maktskifte ska affären prövas på riktigt
Efter ett maktskifte vill Liberalerna att Göteborg:
- genomför en oberoende värdering av hela affären, inklusive återköpsoptionen,
- låter externa statsstödsexperter göra den rättsliga bedömning som saknades,
- offentliggör värderingar, kalkyler och riskanalyser så långt lagen tillåter,
- redovisar vilka ekonomiska konsekvenser återköpsoptionen kan få,
- och prövar vilka rättsliga möjligheter som finns att korrigera eller frånträda upplägget om det visar sig strida mot EU statsstödsregler.
Det innebär inte att vi redan nu kan lova att hela avtalet går att häva. Den frågan beror på avtalens innehåll och vilka civilrättsliga grunder som finns. Men möjligheten ska utredas och prövas på riktigt.
Det här handlar inte om personer. Det handlar om ansvar, transparens och god ekonomisk hushållning.
En kommunal affär på omkring en miljard kronor ska tåla granskning. Värderingarna, kalkylerna och riskerna måste därför läggas öppet på bordet.
Göteborgarna har rätt att få veta vad de har betalat för – och vilka risker kommunen har tagit.
Läs mer och källor
Interna länkar:
Extern källa:
Källor: