Vi kan inte osynliggöra kvinnors problem genom att ta bort ordet ’kvinna’

Språket spelar en avgörande roll i hur vi formar vårt samhälle, vår lagstiftning och våra normer. Därför är det oroande att vi ser en utveckling där ordet ”kvinna” allt oftare ersätts med könsneutrala termer. Denna artikel bygger på en debattartikel av Liberala Kvinnor i Göteborgs ordförande och vice ordförande, som publicerades i Göteborgs-Posten. Det handlar inte bara om semantik – det handlar om kvinnors synlighet, särskilda behov och rättigheter.

Varför ska vi ta bort ordet ’kvinna’?

Nyligen presenterades slutbetänkandet från ”Utredningen om förändringar i abortlagstiftningen” för sjukvårdsministern. Utredningen innehåller flera viktiga förslag för att säkerställa en trygg och tillgänglig abortvård. Men ett av de mer anmärkningsvärda förslagen är att ersätta ordet ”kvinna” med det könsneutrala ”den som är gravid”.

Vi ställer oss frågande till detta. Har ordet ”kvinna” varit problematiskt i lagstiftningen hittills? Varför finns denna strävan att utradera kvinnors särart i språket?

Danmark införde en liknande språklig förändring i sin hälsolagstiftning, men efter en stark offentlig debatt har beslutet rivits upp och ordet ”kvinna” återinförts i den danska abortlagen. I Sverige riskerar vi nu att gå i motsatt riktning genom att radera ordet just i den lagstiftning som mest påtagligt berör kvinnokroppen.

En minoritets behov kan inte styra majoritetens rättigheter

Förslaget om att ersätta ”kvinna” syftar till att inkludera transpersoner och andra könsidentiteter. Men vad blir konsekvensen? Vi pratar här om en mycket liten grupp, medan kvinnor utgör halva befolkningen. Att anpassa språket på detta sätt riskerar att osynliggöra kvinnors behov, strukturella problem och de rättigheter som specifikt rör kvinnor. Det går inte att bekämpa problem som hedersvåld eller könsstympning om vi inte kan benämna dem korrekt.

Vi ser en trend där ord som ”kvinna” försvinner och ersätts med uttryck som ”livmoderbärare” eller ”menstruanter” – språkliga nykonstruktioner som leder till absurda konsekvenser. Har vi någonsin hört förslag på att män borde benämnas som ”testikelbärare” eller ”spermieförvarare”? Nej, för det vore orimligt. Varför ska vi då acceptera att ordet ”kvinna” försvinner?

Inkludering får inte ske på bekostnad av kvinnors rättigheter

Att inkludera fler grupper i lagstiftningen är positivt, men det får inte ske genom att osynliggöra kvinnors rättigheter. Språket formar lagstiftning och politik, och när vi tar bort ordet ”kvinna” riskerar vi att förlora den specifika lagstiftning och de skyddsmekanismer som finns för att säkerställa kvinnors trygghet och rättigheter.

Vi måste stå upp för att kvinnor fortsatt ska synliggöras i lagstiftningen. Språket ska spegla verkligheten och kvinnors rättigheter får inte offras på identitetspolitikens altare.

Läs Eva Flyborg och Anna Thunes debattartikel i sin helhet här: GP debatt