Med anledning av GPs skriverier om Axel Darviks bostad.

GP har skrivit flera artiklar om det hus, byggemenskap och den bostadsrättsförening som Liberalernas kommunalråd bor i. Med anledning av detta kommenterar Axel Darvik publiceringarna. 

Det har varit en lång och utmanande process för att bygga ett hus på tomten. Det krävdes en omfattande och kostsam marksanering samtidigt som bygget av Västlänken försenade bygget med flera år. Styrelsen för föreningen har i alla delar skött bygget rätt till punkt och pricka. Som en i styrelsen har jag agerat så att vi fullt ut tagit det ansvar som ligger på oss och ställt tydliga krav på alla som varit involverade i bygget. 

Föreningen har byggt ett hus enligt den markanvisningen man fick 2016. Innan dess hade vi ansökt om att få köpa bland annat den tomten men fick avslag. Dåvarande Fastighetskontoret svarade med att ett antal tomter i stället skulle anvisas till byggemenskaper där vi var fria att söka i öppen konkurrens. Vår förening var en av de som blev utvalda att köpa en tomt på grund av ekonomisk och kompetensmässig genomförandeförmåga. Flera av personerna i styrelsen har professionell erfarenhet av byggentreprenader. Det fanns även en genomarbetad plan för hur föreningen ekonomiskt skulle klara av att genomföra bygget.  

Fastighetskontoret har flera gånger följt upp, kontrollerat och godkänt köpeavtal och genomförandeavtal. Rollfördelningen är sådan att föreningen beställt bygget. Byggföretaget ska ha utfört byggnationen enligt bygglov och inom de toleranskrav som finns i plan och bygglagen. Kontrollansvarig har kontrollerat att bygget är korrekt utfört enligt gällande bygglov med sedvanlig mätnoggrannhet och ansvarat för att skickat in ritningarna till kommunen. Byggnadsinspektören har inspekterat huset och godkänt kontrollen. 

GP:s reporter har uppmärksammat att takhöjden på två loft varit högre än en höjdangivelse på bygglovsritningen. Byggföretaget och föreningen hade en annan tolkning av bygglovet och vilka toleransnivåer som finns för olika höjder. Trots att kommunen redan hade inspekterat och godkänt huset så valde Stadsbyggnadskontoret att göra en ny bedömning.   

Den omskrivna lägenheten har hela tiden haft en golvyta på ca 125 kvm men frågan har rört hur stor del av ytan under snedtaket på loftet som ska räknas som boarea. Den högsta delen av snedtaket var 16 cm högre än höjdangivelsen i bygglovet vilket gav en större boarea. Denna ökning av boarean hade föreningen redovisat till byggnadsinspektören som alltså först godkänt huset, men sedan efter artiklarna gjordes en annan bedömning. Föreningen har vid den förnyade prövningen drivit linjen att dessa 16 centimeter var godkända eller ska ses som en mindre avvikelse och därmed inte kräva en åtgärd. Domstolen har gjort en annan bedömning varvid föreningen justerat takhöjden med en takpanel i två lägenheter och därefter fått ett nytt godkännande av byggnadsinspektören. Det här ärendet är därmed avslutat. 

Lägenheten såldes efter det första godkännandet till ett par som hade planer på att göra omfattande ombyggnationer. Efter GP:s artiklar ville de inte längre tillträda lägenheten utan valde att bryta kontraktet. I köpehandlingarna framgick tydligt att lägenheten hade officiellt 69 kvm boarea vilket också var underlag för månadsavgiften, men att 29 kvm av loftet kunde räknas som boarea enligt senare mätningar. Vi försökte på flera sätt gå köparna till mötes men de ville bryta kontraktet. Efter förhandlingar i tingsrätten gick parterna med på en förlikning där köparna slapp att tillträda lägenheten men fick betala 200 000 kr som ersättning för bland annat mäklararvode och försäljningsomkostnader. Även detta ärende är således avslutat.