Hundratals lex Sarah-rapporter har fastnat i Göteborgs omsorg om personer med funktionsnedsättning. Nu kräver Liberalerna att själva underlåtenheten att hantera larmen utreds enligt lex Sarah. Den 8 oktober lyfter Pär Gustafsson (L) frågan i kommunfullmäktige: kommer ansvarigt kommunalråd Marie Brynolfsson (V) att ta initiativ till en sådan utredning?
När personal rapporterar misstänkta missförhållanden måste kommunen agera. Rapporterna ska göra det möjligt att upptäcka brister, skydda människor och förhindra att fler drabbas. Om larmen fastnar i organisationen riskerar hela skyddet att sättas ur spel.
P4 Göteborg har rapporterat att 42 procent av lex Sarah-rapporterna inom förvaltningen för funktionsstöd under 2023–2025 aldrig nådde ansvariga utredare. Liberalerna vill därför att även organisationens hantering granskas.
Hundratals larm nådde inte ansvariga utredare
Förvaltningens egen kartläggning visar omfattningen. Under de tre åren registrerades 2 032 rapporter markerade som lex Sarah. Av dessa skickades 862 inte vidare till socialt ansvariga samordnare, som ansvarar för bedömning och utredning.
Kartläggningen beskriver återkommande och strukturella brister i bland annat ansvarsfördelning, uppföljning, kompetens och systemstöd. Liknande problem med rapporter som inte skickats vidare upptäckts redan för 2021 och delar av 2022 och redovisats i tidigare kvalitetsberättelser.
Det gör frågan om ansvar desto skarpare. Hur kunde brister som redan hade uppmärksammats fortsätta år efter år?
Alla rapporter behöver inte visa sig vara missförhållanden enligt lex Sarah. Kartläggningen konstaterar också att händelser ibland har märkts felaktigt. Men det förändrar inte behovet av en fungerande bedömning. När rapporter inte når rätt funktion kan kommunen inte säkerställa att riskerna fångas upp och hanteras.
Även underlåtenhet kan vara ett missförhållande
Socialstyrelsens föreskrifter om lex Sarah omfattar både handlingar och sådant som någon har försummat att göra. Underlåtenhet kan utgöra ett missförhållande om den hotar eller får konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Detta framgår redan av grundföreskriften från 2011 och finns kvar i den gällande lydelsen.
Det är bakgrunden till Pär Gustafssons fråga. Utöver att hantera de enskilda rapporterna behöver kommunen klarlägga vad den bristande hanteringen i sig har inneburit för brukarna.
Har skyddsåtgärder fördröjts? Har människor utsatts för fortsatta risker? Har återkommande missförhållanden kunnat fortsätta därför att organisationen inte fångat upp larmen?
Det är frågor som behöver få svar genom en utredning. Vilka konsekvenser bristerna faktiskt har fått ska klarläggas.
Pär Gustafsson kräver besked i fullmäktige
I sin fråga inför Göteborgs kommunfullmäktige den 8 oktober 2026 skriver Pär Gustafsson:
När personal slår larm måste kommunen agera. Även organisationens underlåtenhet att hantera rapporterna behöver granskas för att klarlägga vilka risker och konsekvenser den har medfört för brukarna.
Frågan till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V) är direkt:
Kommer kommunalrådet att ta initiativ till att själva underlåtenheten att hantera rapporterna utreds enligt lex Sarah?
I P4 Göteborg pekar Marie Brynolfsson på åtgärder för stärkt kompetens och ledarskap. Förvaltningens kartläggning beskriver också fler utredartjänster och nya kontroller för att rapporter ska skickas vidare.
Åtgärderna behövs. Men de besvarar inte frågan om vilka risker människor redan har utsatts för eller varför tidigare varningssignaler inte ledde till att bristerna upphörde.
Trygg omsorg kräver politiskt ansvar
För Liberalerna är trygghet och självbestämmande grundläggande rättigheter. Den som är beroende av stöd i vardagen måste kunna lita på att kommunen reagerar när något går fel. Det gäller särskilt människor som har svårt att själva berätta om missförhållanden eller kräva förändring.
Personalen ska rapportera brister. Ledningen måste säkerställa att rapporterna hanteras. Ansvariga politiker måste följa upp att skyddet fungerar i praktiken.
När hundratals rapporter fastnar räcker det inte att lova bättre rutiner. Göteborg behöver klarlägga hur det kunde ske, vad det inneburit för brukarna och hur en upprepning aldrig får hända igen.
Frågor och svar om lex Sarah i Göteborg
Vad har granskningen visat?
Förvaltningens kartläggning visar att omkring 42 procent av rapporterna markerade som lex Sarah under 2023–2025 inte skickades vidare till ansvariga samordnare för bedömning och utredning enligt gällande process.
Vad vill Liberalerna?
Liberalerna vill att själva underlåtenheten att hantera rapporterna utreds enligt lex Sarah. Pär Gustafsson lyfter frågan till Marie Brynolfsson i kommunfullmäktige den 8 oktober.
Kan bristande hantering omfattas av lex Sarah?
Ja, underlåtenhet kan omfattas om den innebär ett hot mot eller konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller hälsa. Bedömningen behöver utgå från de konkreta omständigheterna.
Är en lex Sarah-rapport samma sak som en IVO-anmälan?
Nej. En rapport lämnas inom verksamheten. Allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden ska dessutom anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Läs också
Källor
- P4 Göteborg: Liberalerna vill utreda lex Sarah-hantering i Göteborg
- Förvaltningen för funktionsstöd: Kartläggning av följsamheten till avvikelseprocessen och hanteringen av lex Sarah 2023–2025, daterad 3 september 2026, särskilt sidorna 13–14.
- Socialstyrelsens gällande föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah, SOSFS 2011:5