L kräver svar om allvarliga brister i omsorgen

Onsdag 23 september 2026

Vad händer när ett allvarligt missförhållande har upptäckts – och hur säkerställer Göteborgs Stad att samma sak inte händer igen? Liberalerna vill tillsammans med M, KD och D skärpa uppföljningen inom stödet och omsorgen för personer med funktionsnedsättning. Nu föreslår partierna att de senaste två årens hantering ska granskas och att nämnden ska få besked om hur brister faktiskt leder till varaktiga förbättringar.

Tryggheten måste märkas i vardagen

Den som behöver stöd från Göteborgs Stad ska kunna lita på att det fungerar. För många personer med funktionsnedsättning handlar kommunens insatser om de mest grundläggande delarna av vardagen – hemmet, omsorgen, möjligheten att leva självständigt och att känna sig trygg med de människor man är beroende av.

När något allvarligt går fel är det därför inte bara en fråga om rutiner och dokumentation. Det handlar om människors trygghet och om tilliten till att samhället tar sitt ansvar.

Det är utgångspunkten för det nya yrkandet från L, M, KD och D i Nämnden för funktionsstöd.

Partierna vill att förvaltningen redovisar hur allvarliga missförhållanden hanteras när medarbetares agerande har påverkat en brukares trygghet eller säkerhet.

Men minst lika viktigt är vad som händer sedan.

Ett misstag får inte bli nästa människas problem

När en allvarlig händelse inträffar ska den självklart hanteras. Men en trygg verksamhet måste också kunna lära av det som har gått fel.

Därför vill partierna veta hur Göteborgs Stad säkerställer att åtgärder faktiskt leder till förändring – och att samma problem inte dyker upp igen på ett annat boende, i en annan verksamhet eller kring en annan person.

Det handlar om mer än att kunna säga att en händelse är avslutad. Nämnden behöver kunna se om orsakerna har identifierats, om åtgärderna fungerar och om lärdomarna sprids till andra delar av organisationen.

För Liberalerna är det en viktig del av synen på välfärden. Den som är beroende av samhällets stöd ska inte få mindre makt över sitt liv därför att stödet är omfattande. Tvärtom ställer beroendet av andra högre krav på trygghet, respekt och ansvar.

Vad händer efter en lex Sarah-anmälan?

Arbetet mot missförhållanden regleras bland annat genom lex Sarah. Missförhållanden och risker ska rapporteras, utredas och åtgärdas. Allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för sådana ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Men yrkandet tar sikte på en fråga som kommer efter den formella hanteringen:

Vad förändrades faktiskt?

Om en allvarlig brist har upptäckts behöver nämnden kunna följa vad verksamheten gjorde åt den och om åtgärderna höll över tid.

Det gör det också möjligt att upptäcka mönster. Om liknande problem återkommer kan det vara ett tecken på att det inte räcker att hantera varje händelse för sig. Då kan arbetssätt, ledning, bemanning, kompetens eller uppföljning behöva förändras.

De senaste två åren ska följas upp

I yrkandet föreslås därför att förvaltningen, så långt sekretess- och arbetsrättsliga regler tillåter, redovisar hur rutinerna har använts under de senaste två åren.

Det ger nämnden möjlighet att gå från enskilda händelser till en samlad bild.

Har åtgärderna fungerat? Har liknande missförhållanden återkommit? Finns det svagheter i dagens rutiner? Och behöver uppföljningen bli bättre?

Om genomgången visar att dagens arbetssätt inte är tillräckliga ska förvaltningen också föreslå förändringar.

Den som behöver mest stöd ska kunna känna störst trygghet

Frihet handlar inte bara om att få fatta egna beslut när allt fungerar. Den handlar också om att kunna leva sitt liv med värdighet och självbestämmande när man behöver omfattande stöd från andra.

För personer som är beroende av kommunens insatser blir kvaliteten i välfärden därför en mycket konkret frihetsfråga. Tryggheten sitter i vardagen: i bemötandet, i kontinuiteten och i förvissningen om att den som kommer innanför dörren är där för att ge stöd – aldrig skapa otrygghet.

Därför måste allvarliga missförhållanden få konsekvenser också för hur verksamheten utvecklas.

En organisation som tar ansvar nöjer sig inte med att avsluta ett ärende. Den frågar vad som gick fel, vad som behöver förändras och hur man ser till att nästa person inte drabbas.

Det är den typen av uppföljning som yrkandet efterfrågar.

FAQ

Vad föreslår Liberalerna?

Liberalerna föreslår tillsammans med M, KD och D att förvaltningen ska redovisa hur allvarliga missförhållanden hanteras när medarbetares agerande har påverkat brukares trygghet eller säkerhet.

Varför ska de senaste två åren följas upp?

För att nämnden ska kunna bedöma hur rutinerna har fungerat i praktiken och om åtgärder efter allvarliga händelser har lett till varaktiga förbättringar.

Vad vill partierna förhindra?

En central del av yrkandet är att säkerställa att allvarliga problem inte återkommer i samma verksamhet eller flyttas vidare till andra verksamheter.

Vad är lex Sarah?

Lex Sarah innebär att missförhållanden och risker för missförhållanden inom bland annat socialtjänst och LSS ska rapporteras, utredas och åtgärdas. Allvarliga fall ska anmälas till IVO.

Handlar yrkandet om enskilda medarbetare?

Fokus ligger på hur verksamheten hanterar och lär av allvarliga händelser. Redovisningen ska ske inom de gränser som sekretess- och arbetsrättslagstiftningen sätter.