Oberoende granskningar, bättre uppföljning av skolans demokratiuppdrag och lägre avgiftsökningar. Det var några av de frågor som Liberalerna drev tillsammans med andra partier när Göteborgs kommunstyrelse sammanträdde den 14 oktober 2026. Här går vi igenom de nio avgjorda ärendena med yrkanden som Liberalerna stod bakom – vad förslagen handlade om och hur ärendena avgjordes.
Göteborgarna ska kunna lita på att kommunen använder deras pengar ansvarsfullt, följer upp sina verksamheter och agerar när något brister. Den inriktningen förenar flera av Liberalernas förslag vid sammanträdet.
Det gäller såväl stadens hantering av Föreningen Framstegsskolan som kostnaderna för avfallshantering och myndighetsutövning. Det gäller också skolans förmåga att motverka intolerans och frågan om hur seniorers möjligheter att resa kollektivt kan förbättras.
Inget av de gemensamma yrkandena i dessa nio ärenden fick gehör. För taxorna innebar kommunstyrelsens ställningstaganden att förslagen gick vidare till budgetberedningen inför kommunfullmäktiges budgetbeslut. De slutliga taxorna fastställdes alltså inte vid detta sammanträde.
Framstegsskolan: nej till en oberoende granskning
Liberalerna, Moderaterna, Demokraterna och Kristdemokraterna ville få en samlad, extern granskning av Göteborgs Stads hantering av Föreningen Framstegsskolan och avtal med aktörer med personkopplingar till föreningen. Föreningen drev tidigare Römosseskolan.
Förslaget handlade om att klarlägga ansvar och ekonomiska konsekvenser över förvaltningsgränserna. Även den centrala juridiska handläggningen skulle omfattas.
Rättsprocesser, betalningskrav och avtal skulle granskas
Partierna ville bland annat undersöka hur staden hade hanterat rättsprocesserna om skolpeng, deponering, hyresfordringar och avhysning. Granskaren skulle klarlägga om tidsfrister hade bevakats och om stadens fordringar, invändningar och möjligheter till ersättning hade tagits till vara.
Yrkandet omfattade också hanteringen före och efter Kronofogdens utmätning från stadens skattekonto. En viktig precisering i underlaget är att utmätningen inte i sig betyder att pengarna är slutligt förlorade eller har betalats ut till föreningen.
Även det tidigare arrendet och det nya avtalet med Göteborgs moské avseende Hjällbo 32:1 skulle granskas. Frågorna gällde bland annat motpartskontroller, personkopplingar, alternativa användningar av marken och efterlevnaden av delegationsordningen. Eventuellt jäv, otillbörlig påverkan eller osakligt gynnande skulle utredas – inte förutsättas vara fastställt.
Förslaget innehöll dessutom två konkreta uppdrag: att omgående säkra relevanta handlingar och bevaka kvarvarande rättsfrister, samt att ta fram skärpta rutiner utifrån granskningen. Resultatet skulle redovisas inom fyra månader efter beslut, med löpande rapportering av allvarliga brister.
Beslutet: Kommunstyrelsen avslog yrkandet. S, V och MP medgav i sitt yttrande att stadens hantering delvis hade brustit, men hänvisade till stadsledningskontorets egen utvärdering och kommande åtgärder. De ansåg därför inte att en extern granskning var motiverad.
Den politiska skiljelinjen gällde därmed hur bristerna skulle utredas. Liberalerna och de övriga förslagsställarna ville ha en granskare som var oberoende av de personer och funktioner som skulle granskas.
Protokoll: § 655.
Skolans arbete mot intolerans behöver kunna följas upp
Rapporten Rätten att vara sig själv utan rädsla. Om hat, hot och hbtqi i Göteborg låg till grund för ett annat ärende. Stadsledningskontorets underlag beskriver utsatthet som begränsar människors trygghet, hälsa och möjligheter att delta i samhället.
Liberalerna stod tillsammans med M, D och KD bakom ett tilläggsyrkande om skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Grundskolenämnden och utbildningsnämnden skulle få i uppdrag att ta fram ett systematiskt och återkommande mätinstrument för elevernas attityder till jämställdhet, hbtqi-personers rättigheter samt etniska och religiösa minoriteter.
Resultaten skulle kunna följas på skolnivå och för staden som helhet. Yrkandet var tydligt med att värderingar inte skulle följas på individ- eller klassnivå.
Syftet var att upptäcka var insatser behövs mest och undersöka om de faktiskt fungerar. Att en skola har genomfört en utbildning eller en temadag säger inte i sig om intoleransen har minskat. Liberalerna vill att också demokratiuppdraget ska följas upp med kunskap om resultaten.
Beslutet: Tilläggsyrkandet avslogs. Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle anteckna informationen och rapporten. V, S och MP hänvisade i sitt yttrande till stadens plan för hbtqi-personers livsvillkor 2026–2028 och de insatser som ska genomföras inom den innan behovet av nya arbetssätt bedöms.
Protokoll: § 646.
Tre taxeförslag: effektivisering ska märkas i avgifterna
I tre taxeärenden föreslog Liberalerna tillsammans med M, D och KD återremiss för att få fram reviderade beslutsunderlag. Den gemensamma utgångspunkten var att avgifterna inte automatiskt ska följa hela kostnadsökningen när verksamheterna samtidigt kan effektiviseras.
Förslagen utgick från prisindex för kommunal verksamhet, PKV, minus en procentenhet. Det handlar om att begränsa uppräkningen jämfört med index – inte om att varje avgift nödvändigtvis skulle sänkas i kronor.
Miljö- och tillsynstaxor: lägre uppräkning utan sämre kontroll
För miljö- och klimatnämndens taxor enligt miljöbalken och strålskyddslagen ville partierna begränsa uppräkningen för 2027 och kommande år till högst PKV minus en procentenhet. Nämnden skulle också kunna besluta om en lägre uppräkning om effektiviseringar gav utrymme.
I yrkandet lyftes samarbete med andra kommuner, digitala system, automatisering och AI som möjligheter att effektivisera handläggningen. Ambitionen var kostnadseffektiva processer med hög kvalitet, där tillsynen samtidigt kan skärpas mot verksamheter som missköter sig.
Beslutet: Återremissen fick inte gehör. Kommunstyrelsen tillstyrkte nämndens taxeförslag och skickade det vidare till budgetberedningen inför fullmäktiges budgetbeslut.
Protokoll: § 651.
Avfallstaxan: tydligare besked om höjningen för hushållen
Förslaget till avfallstaxa angav en generell avgiftsökning på sex procent under 2027. Samtidigt motsvarade de redovisade ökningarna i hushållsexemplen omkring tolv procent. Det var en av anledningarna till att L, M, D och KD begärde ett tydligare underlag.
Partierna ville att ett reviderat förslag skulle:
- redovisa ett alternativ med högst PKV minus en procentenhet och vilka besparingar och prioriteringar det skulle kräva,
- uppdatera beräkningen av kvarvarande underskott och skilja kostnader för nya lagkrav från höjd servicenivå,
- kontrollera hushållsexemplen och jämföra samma småhus- och lägenhetshushåll 2026 och 2027, både i kronor och procent.
Stadsledningskontoret konstaterade att avfallsverksamhetens ekonomi hade utvecklats bättre än vad det ursprungliga taxeförslaget byggde på. Det kunde minska behovet av att återställa tidigare underskott genom avgifterna, även om kontoret bedömde prognosen som för osäker för att ändra förslaget.
Liberalerna och de övriga förslagsställarna ville därför pröva en lägre höjning och få uppdaterade beräkningar före kommunfullmäktiges budgetsammanträde den 12 november.
Beslutet: Återremissen avslogs. Kommunstyrelsen tillstyrkte avfallstaxeförslaget och överlämnade det till budgetberedningen.
Protokoll: § 652.
Plan- och bygglovtaxan: krav på effektivare handläggning
Även för plan- och bygglovtaxan ville L, M, D och KD begränsa uppräkningen till högst PKV minus en procentenhet för 2027 och kommande år. Stadsbyggnadsnämnden skulle kunna välja en lägre uppräkning när effektiviseringar medgav det.
Bakom förslaget låg ambitionen att göra det enklare att bygga och investera i Göteborg. Digitalisering och bättre arbetssätt ska ge tydliga, snabba och rättssäkra processer – och lägre kostnader ska komma privatpersoner och företag till del.
Beslutet: Återremissen fick inte gehör. Kommunstyrelsen skickade förslaget vidare till budgetberedningen med en modell som medger årlig uppräkning baserad på hela PKV.
Protokoll: § 653.
Tolkförmedling Väst: högre krav på effektivisering
Liberalerna, M, D och KD föreslog fyra ändringar i Tolkförmedling Västs budget och verksamhetsplan för 2027–2029:
- Behåll budgetramen för 2027 på samma nivå som budgeten för 2026 och anpassa kostnaderna.
- Höj målet för distanstolkning från minst 74 till minst 80 procent under 2027, med en långsiktig inriktning mot 90 procent.
- Inför mätbara mål för minskad kostnad per uppdrag genom effektivisering, digitalisering och automatisering.
- Återrapportera hur organisation och bemanning har anpassats till den långsiktigt minskande efterfrågan och vilka ekonomiska effekter det har fått.
I yrkandet framhölls att tolktjänster fyller en viktig funktion för rättssäkerhet och likvärdig service. Samtidigt pekade partierna på ekonomiska marginaler: omkring 17 miljoner kronor hade återbetalats till medlemmarna efter överskottet 2025, och för 2026 prognostiserades ytterligare ett överskott på cirka 12 miljoner kronor.
Förslagsställarnas slutsats var att dessa förutsättningar, tillsammans med ökad distanstolkning och teknisk utveckling, borde avspeglas i kostnaderna.
Beslutet: Kommunstyrelsen godkände budgeten och verksamhetsplanen utan de föreslagna ändringarna.
Protokoll: § 659.
Seniorkort i juli: nej även till att utreda kostnaden
Ett Göteborgsförslag tog upp möjligheten att låta seniorbiljetten gälla hela dygnet under juli. Förslagsställaren pekade på att resandet förändras under sommaren när skolorna är stängda och många har semester.
Liberalerna, M, D och KD föreslog att stadsledningskontoret, tillsammans med stadsmiljönämnden och Västtrafik, skulle utreda de ekonomiska och praktiska förutsättningarna. Staden skulle få besked om merkostnaden innan den tog ställning till en utökning.
Yrkandet innebar alltså ett uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag, inte ett omedelbart införande.
Beslutet: Kommunstyrelsen beslutade att Göteborgsförslaget inte skulle genomföras och avslog utredningsyrkandet. MP, S och V hänvisade i sitt yttrande till en ansträngd kommunal ekonomi och att kostnaden för den befintliga seniorsubventionen väntades öka. De prioriterade att behålla nuvarande subvention.
Protokoll: § 660.
Lex Sarah: 862 rapporter nådde inte ansvarig funktion
Liberalerna stod tillsammans med SD, M, D och KD bakom kravet på en oberoende extern granskning av lex Sarah-hanteringen inom förvaltningen för funktionsstöd.
Enligt den kartläggning som återges i yrkandet registrerades 2 032 rapporter som lex Sarah under 2023–2025. Av dessa skickades 862, cirka 42 procent, inte vidare till socialt ansvariga samordnare för bedömning och utredning.
Det betyder inte att 862 missförhållanden hade konstaterats. Däremot innebär det att rapporter om misstänkta missförhållanden eller risker inte nådde den funktion som skulle bedöma och utreda dem. För människor som är beroende av stöd i vardagen är en fungerande rapportering en central trygghetsfråga.
Den föreslagna granskningen skulle omfatta perioden 2021–2025 och undersöka varför rapporterna inte hade nått fram, vilka risker och konsekvenser det kan ha inneburit för brukarna och varför tidigare identifierade brister inte hade åtgärdats tillräckligt.
Ansvarsfördelning, ledning, uppföljning, kompetens, rutiner och systemstöd skulle granskas. Den externa aktören skulle också lämna konkreta åtgärdsförslag för att säkerställa att rapporter fångas upp, bedöms, utreds och följs upp. Resultatet skulle återrapporteras till kommunstyrelsen.
Yrkandet betonade att syftet var att granska organisationens arbetssätt och stärka skyddet för brukarna, inte att peka ut enskilda medarbetare.
Beslutet: Yrkandet avslogs efter omröstning med sju röster mot sex. S, V och MP röstade för avslag. De tjänstgörande företrädarna för M, D, SD och KD röstade för bifall och reserverade sig mot beslutet.
Protokoll: § 663.
Södra skärgården: jämför ö-kort med fler färjeavgångar
För den som bor eller arbetar i södra skärgården kan en full färja innebära att det blir svårt att hinna till arbetet, skolan eller hem. I behandlingen av SD motion om ett ö-kort föreslog Liberalerna, M och D därför en utredning som skulle jämföra två sätt att förbättra tillgängligheten.
Stadsmiljönämnden skulle, i dialog med Västra Götalandsregionen och Västtrafik, undersöka de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för ett ö-kort som ger vissa grupper med anknytning till öarna förtur i färjetrafiken.
Samtidigt skulle nämnden analysera behovet av, kostnaderna för och möjligheterna att öka turtätheten under perioder med hög belastning. Alternativens kostnader, nytta och genomförbarhet skulle jämföras och redovisas till kommunfullmäktige. Med dessa uppdrag ville partierna att motionen skulle anses besvarad.
Liberalerna och de övriga förslagsställarna tog alltså inte på förhand ställning för att ett ö-kort var den bästa lösningen. Yrkandet pekade på att ett förturssystem behöver prövas mot likställighetsprincipen och kan kräva administration och tekniska system. Fler avgångar skulle kunna stärka tillgängligheten utan att vissa resenärer ges företräde.
Beslutet: Utredningsförslaget fick inte gehör. Kommunstyrelsen föreslog i stället att kommunfullmäktige skulle avslå motionen.
Protokoll: § 658.
Vanliga frågor om besluten
Beslutades de nya taxorna slutligt den 14 oktober?
Nej. För miljö- och tillsynstaxorna, avfallstaxan samt plan- och bygglovtaxan gick förslagen vidare till budgetberedningen inför kommunfullmäktiges budgetbeslut.
Vad betyder Liberalernas förslag om PKV minus en procentenhet?
Det innebär att avgifternas uppräkning begränsas till en procentenhet under prisindex för kommunal verksamhet. För miljö- och bygglovtaxorna föreslogs en sådan högsta uppräkning. För avfallstaxan begärdes ett utrett alternativ med den nivån och en redovisning av nödvändiga besparingar.
Ville Liberalerna kartlägga enskilda elevers åsikter?
Nej. Det gemensamma yrkandet anger att uppföljningen ska ske på skolnivå och stadsövergripande nivå, inte på individ- eller klassnivå. Syftet är att rikta och utvärdera skolans arbete mot intolerans.
Innebar förslaget om seniorkort att fria resor hela juli skulle införas direkt?
Nej. Förslaget var att utreda kostnader och praktiska förutsättningar för att seniorbiljetten skulle kunna gälla hela dygnet under juli.
Varför ville Liberalerna ha en extern granskning av Framstegsskolan?
För att få en samlad och oberoende genomlysning av stadens juridiska, ekonomiska och avtalsmässiga hantering, klarlägga eventuella brister och föreslå tydliga rutiner för att förhindra att de upprepas.