Barn ska få en tryggare uppväxt, äldre ska bemötas som individer och företagare ska kunna utföra sitt arbete utan onödiga hinder. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 30 september drev Liberalerna förslag om allt från att förebygga barnvräkningar och minska förskolans barngrupper till bättre nyttoparkering och fortsatt europeiskt samarbete. Här går vi igenom 13 ärenden, våra ställningstaganden och mötets beslut.
En återkommande fråga under sammanträdet var hur politiska ambitioner ska bli verklighet. Räcker det att hänvisa till att arbete redan pågår, eller behövs tydligare uppdrag, bättre uppföljning och konkreta förbättringar?
För Liberalerna är svaret att stadens arbete måste bedömas utifrån vad det betyder för göteborgarna. Det gäller barnet som riskerar att förlora sitt hem, omsorgstagaren som behöver känna sig trygg och hantverkaren som måste kunna parkera nära sitt uppdrag.
Liberalerna företräddes av Axel Darvik. I många frågor lade vi gemensamma förslag med Moderaterna, Demokraterna och Kristdemokraterna. I andra frågor gick uppfattningarna isär, bland annat om Eurocities och enprocentregeln för konstgestaltning.
Rapporten avser kommunstyrelsens behandling den 30 september 2026. I motionsärendena och vissa andra frågor fattade kommunstyrelsen beslut om förslag till kommunfullmäktige. De utfallen ska därför inte förväxlas med slutliga fullmäktigebeslut.
Inga barn ska vräkas – tidigare insatser och ett ansvar för hela staden
Ärende 33, § 614. Pär Gustafsson och Kristina Bergman Alme har motionerat om en kommunövergripande nollvision mot vräkningar av barn. Liberalerna ville tillsammans med M, D och KD bifalla motionen.
Förslaget handlar om att upptäcka riskerna tidigare, införa gemensamma rutiner och säkerställa att familjer får en samlad social bedömning. Ekonomiska svårigheter och andra sociala problem behöver fångas upp innan situationen blir akut. Arbetet ska också följas upp, både när det gäller förebyggande insatser och stödet efter en vräkning.
I vårt yrkande betonade vi att stadens ansvar omfattar alla berörda barn. Framtidens redovisning av nio folkbokförda barn i tre verkställda avhysningar inom allmännyttan ger inte en heltäckande bild av Göteborg. Barn hos privata hyresvärdar, i andra boendeformer eller med en annan folkbokföringsadress måste också uppmärksammas. Barnperspektivet gäller även när orsaken är ett otillåtet andrahandskontrakt och inte en hyresskuld.
Föräldrar har ett grundläggande ansvar för barnens boendesituation. När det ansvaret brister behöver staden både ställa krav, erbjuda stöd och agera för att skydda barnet. Den tätare uppföljning som redan beslutats är positiv, men ersätter enligt Liberalerna inte behovet av tidigare insatser och gemensamma arbetssätt.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige ska anse motionen besvarad. V, S och MP hänvisade till befintligt arbete och beslutade uppföljningar. Liberalernas förslag om bifall fick inte gehör.
Barnbokslutet måste visa vad som faktiskt blivit bättre
Ärende 21, § 602. Göteborgs Stads barnbokslut 2025 visar framsteg, men också brister i uppföljningen. Det framgår inte alltid vilka effekter insatserna har fått för barnen. Att redovisa aktiviteter är inte tillräckligt för att bedöma om barns rättigheter har stärkts.
Liberalerna stod därför bakom ett gemensamt yrkande med D, M, KD och SD. Vi ville att den planerade revideringen av vägledningen för barnbokslut skulle säkerställa tre saker:
- Att nämnder och bolag redovisar insatsernas resultat och effekter för barn.
- Att det framgår hur barns egna perspektiv har inhämtats, använts och återkopplats till dem som deltagit.
- Att samtliga relevanta rättigheter i barnkonventionen identifieras och vägs in i bedömningen av barnets bästa.
Särskilt allvarliga är de erfarenheter som unga i föreningen Maskrosbarn har beskrivit, bland annat bristande kontinuitet och svårigheter att tala fritt i kontakt med socialtjänsten. Erfarenheterna kan inte generaliseras till alla kontakter, men de visar varför barns delaktighet måste följas upp också i praktiken.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog att fullmäktige ska anteckna barnbokslutet, utan de uppdrag vi föreslog. S, V och MP uttryckte i sitt yttrande stöd för bättre uppföljning och en förändrad vägledning, men avslog det gemensamma yrkandet.
Mindre barngrupper och tydligare uppföljning i förskolan
Ärende 39, § 620. Liberalerna stödde tillsammans med D, M och KD Jessica Blixts motion om maxtak och redovisning av barngruppernas storlek.
Motionen föreslår att staden utreder och inför ett maxtak med utgångspunkt i barnens ålder, behov och Skolverkets riktmärken. Den innehåller också förslag om en plan för fler förskollärare och färre barn per heltidstjänst samt en uppföljning av gruppernas faktiska storlek över tid.
För Liberalerna hänger gruppstorlek, bemanning och kompetens ihop. Ett genomsnitt för antalet barn per anställd visar inte hur många barn som faktiskt vistas i samma grupp eller hur situationen förändras under året. Därför behövs en uppföljning som bättre speglar barnens och personalens vardag.
S, V och MP hänvisade till pågående arbete och förbättrad personaltäthet. Vår invändning var att positiva förändringar behöver följas av en tydlig målbild och en plan som visar hur ambitionerna ska nås i hela staden.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige ska avslå motionen med hänvisning till S, V och MP:s yttrande.
Ålderism ska kartläggas så att hindren kan undanröjas
Ärende 10, § 591. Pär Gustafsson, Eva Flyborg och Kristina Bergman Alme har föreslagit en samlad kartläggning av ålderism i Göteborgs Stad. Den ska undersöka hur ålder påverkar bemötande, rekrytering, kommunikation och samhällsservice.
Ålderism kan innebära att erfarenhet undervärderas eller att människor möter hinder för att ta del av kommunens service. I vårt gemensamma yrkande med M, D och KD lyfte vi bland annat det digitala utanförskapet. Även den som saknar smarttelefon eller e-legitimation måste kunna uträtta sina ärenden.
Arbetet inom Åldersvänliga Göteborg har gett värdefull kunskap. Liberalerna vill bygga vidare på den och komplettera där kunskap saknas, särskilt om rekrytering och arbetsliv. Både stadsmiljönämnden och nämnden för demokrati och medborgarservice tillstyrkte motionen i remissbehandlingen.
Utfallet: Axel Darvik yrkade bifall, men kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige ska avslå motionen.
Trygghet och självbestämmande vid intim omsorg
Ärende 11, § 592. Den som behöver hjälp med dusch, intimhygien eller annan kroppsnära omsorg befinner sig i en utsatt situation. Individuella önskemål behöver kunna framföras, dokumenteras och följas upp.
Liberalerna stod tillsammans med KD, M, D och SD bakom ett tilläggsyrkande till Sanda Anton Henrikssons och Agneta Kjaerbecks motion. Vi ville säkerställa att frågor om trygghet och önskemål alltid beaktas i genomförandeplanen, välkomstsamtalet eller motsvarande dokumenterad dialog, och därefter följs upp.
Tidigare trauman och andra personliga omständigheter kan göra det särskilt betydelsefullt vem som utför omsorgen. Förslaget innebär ingen ovillkorlig rätt att välja en viss medarbetare. Det handlar om tydliga rutiner och att verksamheten så långt som möjligt försöker tillgodose den enskildes önskemål, med hänsyn till praktiska förutsättningar.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog avslag på motionen. Därmed föll också det gemensamma tilläggsyrkandet.
Bättre nyttoparkering för hantverkare och serviceföretag
Ärende 37, § 618. När arbetsfordonet är en förutsättning för jobbet måste parkeringssystemet fungera. Axel Darviks och Eva Flyborgs motion tar upp de kostnader, tidsförluster och administrativa hinder som service- och hantverksföretag möter.
Göteborg har redan nyttoparkeringstillstånd. Liberalerna ville tillsammans med M, D och KD ge Parkeringsbolaget, i samverkan med stadsmiljönämnden, ett uttryckligt uppdrag att utveckla systemet. Det skulle omfatta digitala lösningar och förbättrade villkor för verifierad nyttotrafik. Ett genomförandeförslag skulle redovisas senast den 31 december 2026.
Här är skillnaden mellan förslagen viktig. Även vårt yrkande innebar att motionen skulle anses besvarad, men först tillsammans med konkreta uppdrag. S, V och MP ville enbart anse den besvarad eftersom de bedömde att det efterfrågade redan finns.
Utfallet: Kommunstyrelsen gick på S, V och MP:s förslag. Förslaget till fullmäktige blev att anse motionen besvarad, utan Liberalernas utvecklingsuppdrag och tidsfrist.
Företagens villkor ska synas innan besluten fattas
Ärende 35, § 616. Liberalerna stödde tillsammans med D, M och KD en motion av Patrik Höstmad, Jessica Blixt och Jonas Stenberg om bättre analyser av hur kommunala beslut påverkar näringslivet.
Motionen föreslår att beslutsunderlag i relevanta ärenden ska innehålla en tydlig analys av konsekvenserna för företagen. Nämnder och bolagsstyrelser ska också utveckla sina analyser, inklusive för beslut som fattas på delegation.
I vårt yrkande framhöll vi att en ändrad mall för tjänsteutlåtanden inte räcker om analyserna ändå uteblir. Tydligare styrning, rutiner och kompetens behövs för att företagens förutsättningar ska få genomslag i besluten.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige ska avslå motionen.
Utred en färjeförbindelse från sydvästra Göteborg
Ärende 22, § 603. Liberalerna ville tillsammans med KD, D och M utreda en ny färjeförbindelse mellan sydvästra Göteborg, södra skärgården och centrala Göteborg.
Förslaget var att stadsmiljönämnden, i dialog med Västra Götalandsregionen och Västtrafik, skulle pröva möjliga sträckningar och angöringspunkter i Askim–Hovås–Billdal-området. Restider, resandeunderlag, investeringar, drift och finansiering skulle ingå i utredningen.
En färjelinje löser inte ensam trafikproblemen på väg 158. Den kan däremot ge fler resmöjligheter och minska beroendet av Saltholmen för resor till skärgården. Stenpiren lyftes som en naturlig målpunkt att undersöka, utan att låsa utredningen vid en bestämd sträckning.
Utfallet: Kommunstyrelsen avslog utredningsförslaget med sju röster mot sex. Axel Darvik röstade för förslaget tillsammans med M, KD och SD. S, V och MP röstade för avslag. Något utredningsuppdrag beslutades alltså inte.
Tryggare ljussättning vid Härlanda tjärn och i Änggårdsbergen
Ärende 36, § 617. Axel Darvik och Eva Flyborg vill att fler ska kunna använda Göteborgs natur- och rekreationsområden under årets mörka perioder.
Deras motion föreslår en sammanhängande, trygghetsskapande och naturanpassad ljussättning runt Härlanda tjärn och längs utvalda stråk i Änggårdsbergen. Ambitionen är att stärka tryggheten och göra områdena mer tillgängliga och attraktiva.
Remissinstanserna pekade på både möjliga trygghetsvinster och risker för biologisk mångfald. Även kostnader och behovet av ytterligare utredning lyftes. Det är viktiga avvägningar i en fråga där motionens utgångspunkt är att ljussättningen ska anpassas till naturmiljön.
Utfallet: Axel Darvik yrkade bifall. Kommunstyrelsen föreslog, efter yrkande från Karin Pleijel (MP), att kommunfullmäktige ska avslå motionen.
Låt jordbrukare köpa marken de brukar
Ärende 17, § 598. Liberalerna stödde försäljning av jordbruksmark till arrendatorer i de aktuella områdena Öxnäs, Tumlehed och Bergums-Högen.
Tillsammans med D, M och KD ville vi också fastställa en principiell inriktning som möjliggör försäljning av mark där restriktioner hindrar stadsutveckling under överskådlig tid. Exploateringsnämnden skulle få ett tydligare mandat att besluta om försäljningar av viss skyddad jordbruksmark utanför detaljplanelagt område.
Vår utgångspunkt är att ägande kan ge jordbrukare bättre möjligheter att investera och utveckla produktionen, bland annat genom att använda fastigheten som säkerhet för finansiering. Säkerhet och beredskap måste samtidigt bedömas vid försäljningar.
S, V och MP ville behålla kommunens rådighet över marken och hänvisade till naturvärden, allmänhetens tillgång och osäkerhet om framtida skyddsregler.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog att fullmäktige ska avslå exploateringsnämndens hemställan. Därmed föll också vårt gemensamma tilläggsyrkande.
Bredda enprocentregeln till byggnadshantverk och rörelse
Ärende 31, § 612. Liberalerna stödde tillsammans med D och KD Patrik Höstmads och Martin Wannholts motion om att enprocentregeln för konstgestaltning också ska kunna användas till kvalificerat byggnadshantverk.
Murverk, glashantverk, finsnickeri och andra traditionella hantverk kan tillföra byggnader kvaliteter som gör stadsmiljön vackrare och mer intressant. Vi betonade samtidigt att tydliga kriterier behövs: vanliga standardiserade byggtekniker ska inte kunna finansieras genom regeln, och byggnadshantverk ska inte helt tränga undan konstgestaltning.
I ett gemensamt tillägg ville KD, D och L dessutom öppna för finansiering av spontanidrott och fysisk aktivitet. Det kan exempelvis handla om väl gestaltade utegym, löparbanor och boulebanor som skapar möjligheter till rörelse och gemenskap.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog avslag på motionen, och tillägget föll. Även Moderaterna yrkade avslag på motionen och tillägget. M hänvisade i sitt yttrande till sitt eget förslag om att avskaffa enprocentregeln. Här hade alltså samarbetspartierna olika uppfattningar.
Pröva Stora Tullhuset som lokalhistoriskt nav
Ärende 38, § 619. Stora Tullhuset vid Packhuskajen har en självklar plats i Göteborgs historia. Liberalerna stödde tillsammans med D, M och KD Martin Wannholts och Lillemor Williamssons motion om att utreda byggnaden som ett lokalhistoriskt nav.
Tanken är att undersöka möjligheten att samla lokala museer och kulturverksamheter. Det kan stärka besöksnäringen och bidra till mer liv vid kajen. I yrkandet betonade vi att finansiering och ansvarsfördelning måste klarläggas, och att förslaget kan prövas inom Higabs pågående förstudie.
Vårt ställningstagande gällde en utredning av möjligheterna. Just frågor om huvudmannaskap, drift och ekonomi behöver utredas innan ett genomförande kan bedömas.
Utfallet: Kommunstyrelsen föreslog att fullmäktige ska anse motionen besvarad med hänvisning till ett yttrande från S, V, MP och C. De ville låta Higab fortsätta sin förstudie, där kulturella och lokalhistoriska inslag kan prövas, utan att bifalla motionen.
Ja till Eurocities – med bättre redovisning av nyttan
Ärende 28, § 609. Liberalerna stödde fortsatt medlemskap i Eurocities och den nya riktlinjen för Göteborgs deltagande. Europeiskt samarbete ger möjligheter till kunskapsutbyte, påverkan och kontakter som kan bidra till EU-finansierade samarbeten.
Tillsammans med KD ville vi samtidigt ha en samlad uppföljning av kostnader och nytta. Den skulle omfatta medlemsavgift, resor, logi och arbetstid samt särskilt belysa hur nätverkandet skapar förutsättningar för extern finansiering från EU.
Medlemsavgiften för 2026 anges i tjänsteutlåtandet till cirka 195 000 kronor. Den säger däremot inte vad hela engagemanget kostar. För Liberalerna hör en positiv syn på europeiskt samarbete ihop med kravet på att kunna följa hur resurserna används.
Utfallet: Kommunstyrelsen beslutade med nio röster mot fyra att Göteborg ska fortsätta vara medlem och antog den nya riktlinjen. L och KD röstade för detta tillsammans med S, V och MP. M och SD röstade för utträdesförslaget från M och D. Vårt tillägg om en samlad uppföljning av kostnader och nytta avslogs.
Frågor och svar om sammanträdet
Vilket sammanträde gäller rapporten?
Rapporten gäller Göteborgs kommunstyrelses sammanträde den 30 september 2026 och de 13 ärenden som redovisas ovan.
Är motionerna slutligt avgjorda genom kommunstyrelsens beslut?
Nej. I de redovisade motionsärendena lämnade kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige. Rapporten redovisar kommunstyrelsens behandling, inte eventuella senare beslut.
Vad innebär det att en motion anses besvarad?
Det innebär att förslaget är att avsluta motionens behandling med hänvisning till exempelvis befintligt arbete. Det betyder inte automatiskt att motionens konkreta förslag genomförs. Nyttoparkeringsärendet visar varför även beslutets övriga punkter måste läsas: L föreslog utvecklingsuppdrag, medan det vinnande förslaget saknade dessa.
Var Liberalerna och de övriga oppositionspartierna överens i alla frågor?
Nej. L stödde fortsatt medlemskap i Eurocities, medan M och D föreslog utträde. L stödde också en breddning av enprocentregeln tillsammans med D och KD, medan M ville avskaffa regeln.