Pisa 2025: Göteborg måste sätta skolan först

Tisdag 8 september 2026

Svenska elevers kunskaper i läsning och matematik faller till historiskt låga nivåer. Regeringen har lagt om skolpolitiken med fler böcker, färre skärmar och större fokus på grundläggande kunskaper. Men för Axel Darvik (L) är budskapet till Göteborg lika tydligt: staten kan reformera skolsystemet – men Göteborg måste ta ansvar för undervisningen i sina egna klassrum.

Historiskt svaga resultat kräver en ny riktning

Pisa 2025 är allvarlig läsning.

Svenska 15-åringars resultat i läsförståelse har sjunkit med 21 poäng sedan 2022. Resultatet är det lägsta Sverige har haft sedan Pisa började mäta läsförståelse år 2000. I matematik är nedgången 18 poäng och även där ligger Sverige på sin lägsta uppmätta nivå.

Än mer bekymmersamt är vad som döljer sig bakom genomsnitten. 31 procent av Sveriges 15-åringar når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse. I matematik är motsvarande andel 34 procent.

Det betyder att ungefär var tredje svensk 15-åring saknar de kunskaper som OECD bedömer som grundläggande för fortsatt lärande.

För Liberalerna är detta mer än utbildningsstatistik. Det handlar om människors framtida frihet.

Den som inte lär sig läsa, skriva och räkna ordentligt får svårare att klara gymnasiet, ta sig vidare till högre utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Skolans kunskapsuppdrag är därför också ett frihetsuppdrag.

Regeringen har lagt om svensk skolpolitik

Utbildningsminister Simona Mohamsson har beskrivit utvecklingen som en ”skärmpandemi”.

Bakgrunden är större än Sverige. Pisa 2025 visar en bred nedgång i många OECD-länder. Skolverket konstaterar att 28 OECD-länder har försämrat sina resultat i läsförståelse jämfört med 2022 och att 22 länder har försämrats i matematik.

Det finns inte en enda förklaring till utvecklingen. OECD pekar på faktorer på elev-, skol- och samhällsnivå. Regeringen lyfter bland annat ökad mobilanvändning, mindre läsning och minskad uthållighet inför komplexa uppgifter.

Men riktningen är tydlig: skolan behöver tillbaka till grunderna.

Därför har regeringen under Liberalernas ledning på Utbildningsdepartementet genomfört en omfattande omläggning av svensk skolpolitik.

Tolv miljoner böcker har finansierats till landets skolor. Bemannade skolbibliotek har blivit ett lagkrav. Skolan har blivit mobilfri. Riksdagen har dessutom beslutat om nya läroplaner med större fokus på att läsa, skriva och räkna och med en huvudsakligen analog undervisning under de tidigare skolåren.

Ett nytt stödsystem ska ge elever bättre hjälp med bland annat läsning och matematik, samtidigt som lärarutbildningen förändras med ett starkare fokus på bland annat läsinlärning.

Som Simona Mohamsson konstaterar behöver Sverige gå från skärm till pärm.

Men nationella reformer är bara ena halvan av arbetet.

Axel Darvik: Göteborg måste ta ansvar för sin skola

När Göteborgs-Posten frågar stadens politiker om Pisa-resultaten pekar det rödgröna styret framför allt mot regeringen och det nationella skolsystemet.

Axel Darvik, Liberalernas gruppledare i Göteborg, gör en annan analys.

Göteborg är själv huvudman för sina kommunala grundskolor. Därmed har staden också ett direkt ansvar för att lärarna får rätt förutsättningar och att undervisningen håller hög kvalitet.

– Göteborgs stad som huvudman har varit svag i att ge förutsättningar för lärarna att utvecklas och hitta de metoder som krävs för att man ska lyckas i arbetet, säger Axel Darvik till Göteborgs-Posten.

Det är en viktig skillnad.

Regeringen ska se till att Sverige har bra läroplaner, tydliga kunskapskrav, stark lärarutbildning och ett skolsystem som sätter kunskapen främst. Men kommunerna ansvarar för att skolan faktiskt fungerar varje dag.

Det ansvaret kan Göteborg inte skicka vidare till Stockholm.

Göteborgs elever kan inte vänta

Problemen i Göteborg är redan väl kända.

Över tusen elever lämnar varje år Göteborgs grundskolor utan gymnasiebehörighet. Liberalerna pekar samtidigt på stora skillnader mellan skolorna när det gäller resultat och trygghet.

För Axel Darvik handlar problemet därför inte bara om hur mycket resurser som går till skolan. Minst lika viktigt är vad som händer med resurserna när de når verksamheten.

Hur utvecklas undervisningen?

Får lärarna tid att planera och följa upp sitt arbete?

Får rektorerna vara pedagogiska ledare?

Sätts stöd in när ett barn börjar halka efter – eller flera år senare?

Och sprids de arbetssätt som faktiskt fungerar från de framgångsrika skolorna till dem som har stora problem?

Det är sådana frågor Göteborgs skolpolitik måste handla mer om.

Liberalernas lokala skolpolitik har därför ett tydligt mål: fokus ska flyttas tillbaka till undervisningen. Elever ska mötas av höga förväntningar, stöd ska komma tidigt och mer av skolans resurser ska nå klassrummet.

Läsning, skrivning och matematik måste komma först

När Pisa visar att var tredje svensk 15-åring inte når grundläggande nivå i läsning och matematik går det inte att behandla baskunskaper som bara ett område bland andra.

Skolan måste prioritera.

Att kunna läsa med förståelse är grunden för nästan all annan utbildning. Den som har svårt att förstå en text får snart svårt också i samhällskunskap, historia och naturvetenskap.

Samma sak gäller matematiken. Brister som uppstår tidigt tenderar att följa med genom skolåren om de inte fångas upp.

Därför vill Liberalerna att Göteborgs skolor ska tillbaka till grunderna: alla elever ska lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt. Läsningen ska ha en central plats från förskolan och genom hela utbildningssystemet.

Det är också här den nationella och lokala liberala skolpolitiken möts.

Regeringen förändrar spelreglerna. Göteborg måste förändra verkligheten i klassrummen.

Mindre skärm – mer koncentration och läsning

Pisa-resultatet väcker också en större diskussion om den digitalisering som under lång tid tilläts förändra skolan utan tillräckligt starkt stöd i forskning eller pedagogiska behov.

Digitala verktyg har självklart en plats i ett modernt samhälle. Men en skärm är ett verktyg, inte ett pedagogiskt mål.

När den digitala tekniken stör koncentrationen, ersätter böcker eller gör undervisningen sämre måste skolan våga säga nej.

Det är därför regeringens omläggning mot fler böcker, mobilfria skolor och mer analog undervisning är så viktig.

Det handlar inte om teknikfientlighet.

Det handlar om att tekniken ska tjäna undervisningen – inte tvärtom.

Läraren är skolans viktigaste resurs

För Axel Darvik finns samtidigt en avgörande fråga som inte kan lösas genom vare sig en ny läroplan eller fler läroböcker: kvaliteten på undervisningen.

Göteborg måste bli bättre på att ge lärarna möjlighet att utveckla sitt arbete och lära av de skolor och kommuner som lyckas bättre.

Lärarna måste få mer tid till undervisning och planering och mindre tid till sådant som andra kan göra.

Regeringens reform för att tydligare reglera lärares tid är ett viktigt steg, men precis som Axel Darvik konstaterar tar stora nationella skolreformer tid innan de får full effekt.

Göteborg behöver därför göra mer redan nu.

För varje elev som går i årskurs nio i dag är skolgången en färskvara. Det går inte att lova att undervisningen ska bli bättre för nästa generation.

Sluta skylla ifrån er – börja förbättra skolan

Det finns gott om möjliga syndabockar i svensk skoldebatt.

Men barn som inte kan läsa eller räkna bättre blir inte hjälpta av att politiker skickar ansvaret mellan kommunhuset och Utbildningsdepartementet.

Staten har ett ansvar.

Det är därför regeringen nu genomför en omfattande omläggning mot kunskap, läsning, böcker, tidigare stöd och färre skärmar.

Kommunen har också ett ansvar.

Det är därför Göteborg måste bli en betydligt starkare skolhuvudman, utveckla kvaliteten i undervisningen och se till att lärarna får förutsättningar att lyckas.

För Liberalerna är de två sakerna inte motsatser. De hör ihop.

Regeringen ska återupprätta kunskapsskolan i Sverige. Axel Darvik och Liberalerna vill göra samma resa i Göteborg.

För ett barn får bara en skolgång.

Och frihet börjar med kunskap.

FAQ om Pisa 2025 och Liberalernas skolpolitik

Vad visar Pisa 2025?

Pisa 2025 visar att svenska elevers resultat har försämrats kraftigt i läsförståelse och matematik sedan 2022. Sverige ligger nu på OECD-genomsnittet i samtliga tre undersökta ämnesområden.

Hur många svenska elever når inte grundläggande nivå?

31 procent når inte grundläggande nivå i läsförståelse och 34 procent gör det inte i matematik. Andelarna har ökat tydligt sedan Pisa 2022.

Vad gör regeringen för att förbättra skolan?

Regeringen har bland annat satsat på 12 miljoner böcker, infört krav på bemannade skolbibliotek och en mobilfri skola. Nya läroplaner med större fokus på läsning, skrivning och matematik samt ett nytt stödsystem är också beslutade.

Vad vill Axel Darvik göra med Göteborgs skolor?

Axel Darvik vill att Göteborg blir en starkare skolhuvudman med större fokus på kvaliteten i undervisningen. Liberalerna vill ge lärare bättre förutsättningar, sätta in stöd tidigare och låta mer av skolans resurser nå klassrummet.

Varför vill Liberalerna minska skärmanvändningen i skolan?

Digitala verktyg ska användas när de förbättrar undervisningen. Liberalerna vill att böcker, läsning, koncentration och lärarledd undervisning ska få större plats och att skärmar inte används av slentrian.