Karlastadsaffären: Göteborgarna förtjänar insyn

Miljardaffären i Karlastaden fortsätter att väcka frågor. Trots återkommande granskningar är centrala handlingar fortfarande maskerade – samtidigt som bostadsbyggandet dröjer och kostnaderna tickar vidare. För Axel Darvik (L) handlar frågan nu om något större än en enskild fastighetsaffär: om öppenhet, ansvar och göteborgarnas rätt att veta hur deras gemensamma tillgångar används.

I en ny intervju med Hela Hisingen riktar Liberalernas kommunalråd Axel Darvik skarp kritik mot hanteringen av Karlastadsaffären. Liberalerna har begärt ut avtal, värderingar, riskanalyser och ekonomiska underlag. Men delar av materialet som lämnats ut är fortfarande kraftigt maskerade.

Darviks invändning är enkel: en kommunal affär på omkring en miljard kronor måste tåla offentlig granskning.

”Svarta sidor är inte transparens – det är bristande respekt för göteborgarnas rätt till insyn.”

Läs originalartikeln hos Hela Hisingen

En miljardaffär som väcker allt fler frågor

Förvaltnings AB Framtidens affär omfattar omkring 151 000 kvadratmeter byggrätter i Karlastaden vid Karlatornet. Två kvarter köptes i sin helhet och i ytterligare fyra kvarter förvärvades 74 procent. Köpeskillingen uppgick till omkring en miljard kronor.

Tanken var bland annat att möjliggöra 300–400 nya bostäder i de helägda kvarteren. Men någon bostadsproduktion har ännu inte kommit i gång där.

I stället har den stora gropen intill Karlatornet blivit en symbol för affären. När sand och en tillfällig beachvolleyplan nu tagit plats konstaterar Darvik lakoniskt att Göteborg fått vad han beskriver som ”världshistoriens absolut dyraste sandplan”.

Humorn är göteborgsk. Frågan bakom den är desto allvarligare.

Göteborgs allmännytta har bundit betydande kapital i affären. Enligt bolagets årsredovisning för 2025 uppgick räntekostnaderna kopplade till Karlastaden till 21,9 miljoner kronor under året, jämfört med 17,5 miljoner året före.

– Varje år som går utan att bostäder byggs gör det ännu viktigare att göteborgarna får veta vilka risker staden har tagit och vad affären faktiskt kostar, är Liberalernas utgångspunkt.

Det handlar inte bara om priset

Liberalernas kritik mot Karlastadsaffären har pågått sedan affären blev offentlig i januari 2024.

Enligt Liberalernas sammanställning inleddes arbetet med affären redan sommaren 2023. Framtidens dåvarande ordförande Aslan Akbas (S) informerades i augusti och kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) fick information kort därefter. Den samlade styrelsen informerades först senare under året.

Men frågan är större än vem som visste vad vid en viss tidpunkt.

Göteborgs stadsrevision har konstaterat brister i ärendets beredning. Bland annat saknades den utförliga analysen av om affären var av principiell betydelse i det ursprungliga beslutsunderlaget.

Den oberoende granskning som Göteborgs Stad senare beställde av advokatbyrån Cirio gick längre.

Cirio bedömde att Framtiden och dotterbolaget Bygga Hem borde ha gett kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning till affären innan beslutet fattades. Ett huvudskäl var den ovanliga återköpsoption som är en central del av upplägget.

En återköpsoption där kommunen bär risken

Omkring 70 procent av köpeskillingen avsåg byggrätter som Framtiden enligt Cirios granskning inte hade för avsikt att äga långsiktigt.

Säljarna fick samtidigt möjlighet att köpa tillbaka de delägda kvarteren fram till 2027 enligt villkor som knyter prisutvecklingen till endast en del av inflationen. Cirio konstaterade att konstruktionen var ovanlig och att den ekonomiskt närmast skulle kunna liknas vid ett lån till säljarna.

Det skapar en asymmetri som Liberalerna länge har pekat på.

Om marknaden utvecklas starkt finns en möjlighet för säljarna att använda återköpsrätten. Om utvecklingen blir svagare kan de avstå, samtidigt som Framtiden står kvar med sitt ägande och sin ekonomiska risk.

För Axel Darvik är det därför inte tillräckligt att beskriva affären som ett billigt köp av byggrätter.

Hela konstruktionen måste bedömas: inköpspriset, finansieringen, återköpsoptionen, samägandet, exploateringskostnaderna och risken över tid.

Inte ens den externa granskaren fick se allt

Här blir sekretessen särskilt problematisk.

Cirio konstaterar i sin rapport att granskarna inte fick tillgång till den underliggande värdering som låg till grund för prissättningen. De fick inte heller tillgång till Framtidens så kallade risklista och riskanalys i användbart skick. Materialet lämnades i princip fullständigt maskerat.

Därmed handlar Liberalernas kritik inte bara om att oppositionen vill ha mer information.

Den oberoende granskare som Göteborgs Stad själv anlitade kunde inte fullt ut bedöma vissa centrala risker eftersom underlaget inte fanns tillgängligt.

Cirio noterade dessutom att statsstödsfrågan uttryckligen hade undantagits från en tidigare juridisk due diligence och att någon annan jurist inte hade gjort en fördjupad analys före affären. Granskarna ifrågasatte därför om frågan hade utretts med den omsorg som krävdes.

Det betyder inte att det är fastslaget att olagligt statsstöd har förekommit. Det betyder däremot att en komplicerad och viktig juridisk fråga inte var tillräckligt genomlyst när beslutet fattades.

Kammarrätten gav Darvik mer insyn

Sekretessfrågan har också prövats rättsligt.

I september 2025 fick Axel Darvik delvis rätt efter att ha överklagat Framtidens sekretessbeslut. Kammarrättens avgörande innebar enligt Liberalernas redovisning att vissa uppgifter som hade maskerats skulle lämnas ut offentligt, medan Darvik skulle få tillgång till ytterligare sekretessbelagt material med särskilda förbehåll.

För Darvik stärkte beslutet principen bakom Liberalernas granskning: sekretess ska användas där lagen kräver det – inte bredare än så.

Ett kommunalt bolag förvaltar inte privata pengar. Det förvaltar värden som ytterst tillhör göteborgarna.

Socialdemokraterna: Affären är redan granskad

Socialdemokraterna avvisar Liberalernas kritik.

Stadsbyggnadsnämndens ordförande  Johannes Hulter (S) säger till Hela Hisingen att Karlastadsaffären redan har granskats ingående av både stadsrevisionen och en extern utredare. Han beskriver Liberalernas kritik som en del av en politisk attack mot den kommunala allmännyttan.

Det är en invändning värd att bemöta sakligt.

För Liberalerna handlar kritiken inte om att försvaga allmännyttan. Tvärtom. Ett starkt kommunalt bostadsbolag behöver använda sina pengar där de gör störst nytta för hyresgästerna och staden – och stora affärer måste vila på professionella underlag.

Att en affär har granskats innebär inte heller att alla frågor automatiskt är besvarade. När Cirio själv beskriver underlag som man inte fått tillgång till och Kammarrätten senare ger större rätt till insyn finns det skäl att fortsätta ställa frågor.

Axel Darvik: Lägg hela affären på bordet

Karlastadsaffären har nu följt Göteborgspolitiken i flera år.

För Axel Darvik är nästa steg därför inte ytterligare politiska försäkringar om att allt gått rätt till. Han vill se dokumentation.

Värderingar. Kalkyler. Riskbedömningar. De ekonomiska konsekvenserna av återköpsoptionen. Och en tydlig redovisning av vilka uppgifter som måste omfattas av sekretess och varför.

För en liberal är offentlighetsprincipen inte ett irritationsmoment för den politiska makten. Den är en förutsättning för att makten ska kunna granskas.

Göteborg behöver företag som vågar investera, en stad som vågar utvecklas och en allmännytta som kan bygga nya bostäder. Men politisk handlingskraft får aldrig bli ett argument för mindre insyn när de ekonomiska riskerna ökar.

Det är just när beloppen är stora och besluten komplicerade som öppenheten måste vara som störst.

En miljard kronor av göteborgarnas gemensamma tillgångar kräver mer än beskedet att en affär är bra.

Göteborgarna har rätt att få veta varför.

FAQ om Karlastadsaffären

Hur stor är Karlastadsaffären?

Förvaltnings AB Framtidens köp omfattar omkring 151 000 kvadratmeter byggrätter och en köpeskilling på omkring en miljard kronor.

Varför kritiserar Liberalerna affären?

Liberalerna pekar bland annat på brister i beslutsunderlagen, den ovanliga återköpsoptionen, ekonomiska risker, frågor kring statsstöd och bristande offentlig insyn.

Vad kom den oberoende granskningen fram till?

Advokatbyrån Cirio bedömde bland annat att kommunfullmäktige borde ha fått möjlighet att ta ställning före beslutet. Granskningen identifierade också risker kring återköpsoptionen och statsstödsfrågan.

Har olagligt statsstöd konstaterats?

Nej. Cirio slog inte fast att olagligt statsstöd förekommit, men bedömde att risken inte kunde uteslutas och ifrågasatte om frågan hade utretts tillräckligt före affären.

Varför är handlingar fortfarande maskerade?

Framtiden har hänvisat till sekretess för delar av materialet. Liberalerna anser att maskningen varit för omfattande. Kammarrätten har tidigare beslutat att ytterligare uppgifter ska lämnas ut.